Efter en lång vandring med stjärnan som vägvisare fann de tre vise männen stallet och Jesusbarnet i krubban. Det firar vi på Trettondedag jul. Trettondedag jul markerar slutet på julhelgen, men också början på något nytt. Med Gud som ledstjärna kan vi blicka framåt.
Tretton dagar efter jul kommer den dag som hos oss kallas trettondedag jul, men som i de flesta andra länder heter epifania. Ordet betyder uppenbarelse. På själva trettondedag jul minns vi att de tre vise männen kom till stallet för att för att hylla Jesus med guld, rökelse och myrra.
För länge sedan firades epifania som Jesu födelsedag och i flera österländska kyrkor räknar man fortfarande epifania som julens stora dag. Traditionellt firades Jesu dop i Jordanfloden på epifania och än i dag firar vi hans dop i anslutning till trettondedagshelgen, på första söndagen efter trettondedagen.
Under söndagarna efter trettondedag jul berättas om hur Jesus ser framåt, går in i sin uppgift och på olika sätt låter skina igenom att han är Guds son. Jesu verksamhet börjar i och med hans dop.
Välkommen till våra gudstjänster >>
Texten är hämtad från www.svenskakyrkan.se
Råda församling 2011
