När vintern är som mörkast bryter ljuset igenom. Ordet advent betyder ankomst. Adventstiden firar vi inför julen då Gud kommer till världen och föds som barnet Jesus.
Intåget i Jerusalem
Den första söndagen i advent berättar om hur Jesus som vuxen rider in i Jerusalem för att fira den judiska påsken, den händelse som skedde alldeles innan det vi firar under påsken. Folket väntade på en ny kung, en befriare från det romerska förtrycket. De väntade sig en väldig hjälte, en stor stridsman till häst. Och folket tar emot Jesus men han är annorlunda än allt man hade tänkt. Han kommer ridande på en åsna och vill frid och fred istället för död och blod.
Guds rike
Den andra adventssöndagen berättar om Guds rike. Jesus liknade himmelriket vid ett senapskorn, det minsta av fröer, som växer till ett stort träd. Eller som surdeg som en kvinna bakar in i mjöl så allt blir genomsyrat. Guds rike växer ur det minsta.
Johannes döparen
Den tredje adventssöndagen berättar om Johannes döparen. Han som var kusin till Jesus och förberedde folket på att något nytt skulle komma. Han brann för att människor skulle omvända sig, döpas och förändras som människor. Han drog sig undan världen och ville ha regler, krav och konsekvens. Men även hans förväntningar möttes av något annorlunda när Jesus kom med förlåtelse och kärlek.
Jungfru Maria
Den fjärde adventssöndagen berättar om Maria. Hon som får uppdraget av ängeln Gabriel att föda Jesus. Trots att hon var kvinna, fattig, ogift och alldeles vanlig väljer Gud henne och lovar att vara hos henne. Och hon sjunger sin sång till livet och Gud.
Högtidens budskap
Adventstiden kan uppfattas som en lite underlig högtid. Det börjar med Jesus som rider in på en åsna och tas emot som kung. Sedan firar vi att han blir barnet som föds i julnatten i ett smutsigt stall av en ung ogift kvinna. Inget blev som det var väntat – och det är det som rymmer något av adventstidens hemlighet, hyllningen och upphöjelsen av det annorlunda, det främmande. Adventstiden berättar om livets Gud som möter mitt i livets begränsning. Den berättar om människans räddning. Den berättar om Guds närvaro när livet inte blir som vi har tänkt, om gemenskap och hopp i världens mörker.
Traditioner i advent
Adventsljus: Vi tänder fyra ljus, ett för var och en av de fyra adventssöndagarna. Stearinljusens symboliska betydelse blir större när de inte längre fyller en praktisk funktion. ”Jesus sade: Jag är världens ljus, den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus”, (Johannesevangeliet 8:12).
Adventsstjärna: Att hänga upp adventsstjärna hör samman med trettondedag jul, den dag då bibeltexten talar om hur de tre vise männen leddes till stallet av Betlehemsstjärnan. Numera får den lysa upp vår väg genom hela adventstiden, mot samma mål, den nyfödde Jesus.
Julkalender: På 1930-talet började julkalendern användas. Syftet med den är att skapa förväntan inför det stora som ska komma, Jesu födelse.
Musik: Under advents- och jultiden fylls många kyrkor av all den musik som gjorts för denna tid på året. Det kan vara körverk, Luciakonserter och julmusik. Advents- och jultidens psalmer är ofta sjungna och älskade och särskilda gudstjänster med dessa psalmer firas ofta i församlingarna. Ofta blandas sånger som har folklig tradition och kristen vid samlingar utanför kyrkan.
Fasta: Både före jul och före påsk firas en fasteperiod. Förr var adventstiden en fastetid och förberedelseperiod inför julen. Julgrisen skulle slaktas, maten lagas och ljusen stöpas. I kyrkans liv tar det sig numera uttryck bland annat i insamlingsperioder för det internationella arbetet. Vi uppmanas att avstå en del av vårt eget till förmån för andra som behöver hjälp.
(hämtat från svenskakyrkan.se)
